|
När ett hus vaknar men man själv får ligga kvar och lyssna på steg, småprat, susande vattenledningar och ljuden av medmänniskor som gör frukost slutar tankarna ofta med tre punkter…
Under natten var det de stora vattnen som talade och månens stenmassor på rymdpromenad. Är det för att himlen är farligare än underjorden som man sover tryggare på mage än på rygg?
Det är fullt med människor i Per Lindbergs dikter – människor på väg till jobbet, på perronger, i gångtunnlar och utmed industriområden i förorterna. Men hans dikter har också ett fönster öppet mot väster, mot solnedgången och döden.
|